Nu har Alice börjat löpa och det är inte helt okomplicerat för ettåringen att hantera. Just nu är hon riktigt sur på honom och han får sig en rejäl omgång emellanåt.
Det är väl ändå nåt konstigt med det manliga könet för han har inte lärt sig att lyfta på benet när han skall kissa, men han vet precis vad man förväntas göra med en löptik!!!! Det är tur att vi har två hundgårdar nu kan jag säga. Jag har precis som Anna goda vänner som har lovat att ställa upp och passa Gandi när det börjar hetta till på allvar så det känns tryggt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tänk vad härligt det är med goa vänner som ställer upp. De ska man vara rädd om.
SvaraRaderaStackars Gandi han har det inte lätt, skulle nog gärna krympa på, men får hållas i stutabåset..:)))
Tänk om vi inte hade våra vänner. Vad tråkigt livet hade blivit då. man väljer inte sin släkt. Men vännerna väljer man med omsorg.
SvaraRaderaJa det är faktiskt guld värt att kunna hjälpa varann med bla hundpassning. Gandi kommer att få problem framöver men idag har han hållt sig i skinnet. han fick en omgång i em så han passar sig. Stackarn, det är inte lätt för honom. Men det är bara att bite ihop:))
SvaraRaderaÅ" va ja e gla" att ja inte har en löptik hemma...:))
SvaraRaderaJa, visst är det synd om hanarna när det finns en löptik i närheten, instinkten finns ju där. Farkas är tack o lov inte så jätte intresserad när Bettzi löper och det är jag glad för.
SvaraRaderaHej B-M!
SvaraRaderaSom tur är har han inte börjat YLA än:))
Hej Fia!
Herregud!!! Du kan skatta dig lycklig och även Farkas för det är ju faktiskt mest synd om hanarna somm inte får göra det de är födda till:)
Kram Ingan